Modern posthistoria

Modern posthistoria

Även den moderna posthistorian finns representerad i nätverket och diskussionerna går varma kring dokumentationen av det senaste från Posten.

Forskningsprojekt inom föreningen

Forskningsprojekt inom föreningen

Flera av våra medlemmar bedriver olika forskningsprojekt. Bl.a. drivs ett om den Öst-Karelska posten 1941-1944 som du kan följa i forumet.

Ångfartygen

Ångfartygen

Krympte avstånden i skärgårdarna på samma sätt som järnvägen på fastlandet. Detta kort har gått från Dalarö per ångbåt via Stockholm till Helsingfors år 1903. Det avståndet klarades på ett dygn.

Falska stämplar

Falska stämplar

Ivan Hansson har rekonstruerat stämpeln och resultatet är förbluffande!

Dokumentationen fortsätter i galleriet och forumet.

Modern posthistoria

Modern posthistoria

Även den moderna posthistorian finns representerad i nätverket och diskussionerna går varma kring dokumentationen av det senaste från Posten.

Forskningsprojekt inom föreningen

Forskningsprojekt inom föreningen

Flera av våra medlemmar bedriver olika forskningsprojekt. Bl.a. drivs ett om den Öst-Karelska posten 1941-1944 som du kan följa i forumet.

Posthistoriskt vykort

Posthistoriskt vykort

Det posthistoriskt intressanta med detta vykort är att brevskrivaren Jonas Lundberg född 1893, själv står på perrongen med ett paket under armen och samtalar med sin vän Sven Löfstrand. Båda från Hova.

Bilden föreställer Mariestad järnvägsstation och vykortet är stämplat med PLK219 1905, vilket avsåg linjen Moholm-Mariestad.

Sverige-Finlands äldsta postkarta

Sverige-Finlands äldsta postkarta

Detta miniatyrark gavs ut inför den intenationella utställningen Finlandia 88. I en serie om fyra ark illustrerades postens utveckling genom förändringar i transportväsendet: Ångbåtarnas, järnvägens och flygets tillkomst.

Treflig Påsk

Treflig Påsk

Ett egenhändigt ritat kort var säkert trevligt att få omkring 1910.

Skeppspost pr. Mercur

Skeppspost pr. Mercur

Inrikes brev daterat 7 juni 1862. Stämplat Köpenhamn nummerstämpel 1 till Nexö på Bornholm.

Enda postförande fartyg som vid den tiden trafikerade Bornholm. Sällan som fartygets namn skrevs ut på brevet.

Avarter & Varianter

Avarter & Varianter

Klassiska och moderna avarter och varianter diskuteras i Forumet. Bilden visar ett förstadagsbrev med utgåvan Insekter och det feltryckta märket Nyckelpigor från 2008.

NästaFöregående

Publicerade artiklar

Avarter på 5 öre Riksdagen

2011-04-01 10:31 av Peter Lorentzon

5 öre Riksdagen är ett spännande märke för variantsamlaren. Här finns ett antal avarter att upptäcka. Vi skall titta lite närmare på de tre olika plåtsåren som finns upptagna i Facitkatalogen som 240PI, PII och PIII. ”Flaggstången” känner nog de flesta till, men de övriga två kan vara främmande för många. 
Utöver dessa tre plåtskador kan ibland vita fläckar förekomma sporadiskt på kupolen och taket. Dessa är troligtvis tillfälliga trycktekniska fel och därför inte orsakade av skador på tryckplåtarna.

”FLAGGSTÅNG”
  
240 PI ”Flaggstången” är en kändis för de flesta variantsamlare. Den förekommer på båda tandningarna där 4-sidiga märken är ovanligare. Vid en förstoring av märket kan man konstatera ett kraftigt plåtsår i form av ett grönt streck.
Plåtskador kan orsakas av felaktigheter i metallen i form av repor som uppstått före präglingen, men oftast handlar det om skador på tryckcylindern som uppkommit efter präglingen. I detta fall var det en rispa på en av plåthalvorna som orsakade detta snedstreck på gavelns tak. Vid djuptryck blir nedsänkta partier färgfyllda vilket innebär att även rispor, hack och andra oönskade gropar syns i trycket.


"Flaggstång"



Detalj med "flaggstång

”Flaggstången” upptäcktes något år efter utgivningen av lektor Paul Méaly. En på sin tid framstående avartssamlare. Märket trycktes i två upplagor, den senare med nytt plåtpar. Flaggstången förekom endast på den ena plåthalvan i den andra upplagan.  

”GLUGGAR i MUREN” 
katalogiserad i Facit som 240 PII. En avart som är betydligt svårare än flaggstången. Jag har ofta fått frågor om hur den ser ut och då varken bild eller illustration finns med i våra kataloger hoppas jag nedanstående bilder kan vara till hjälp. Det aktuella märket bör ha plåtskarvlinje till vänster. Skulle den trots allt saknas, ligger plåtskarven i högermarginalen på märket innan. Fläckarna som sitter på vänstra muren påminner vid en första anblick om små fönster eller gluggar. I mikroskop ser man dock ett antal oregelbundna färgfläckar i varierande storlek som vittnar om skador på någon av de präglade märkesbilderna på tryckcylindern.


"Gluggar i muren" på 2-sidig tandning


"Gluggar i muren" på 4-sidig tandning
 
Intresset för detta märke var mycket stort året efter utgivningen. Den då nyligen upptäckta ”flaggstången” hade inspirerat flera bandmärkesexperter att specialstudera detta märke. ”Gluggarna” upptäcktes av ingen mindre än frimärkshusets grundare Einar Lundström, troligen i april/maj 1936. Vid en genomgång av ett 50-tal rullar fann han en rulle med detta plåtfel. Han liksom flera andra namnkunniga experter inom bandmärken hittade inga gluggar på 4-sidiga märken. Man konstaterade därmed att den redan ovanliga varianten var ännu mer svårfunnen på 4-sidigt tandade märken. En begrundan som nog kan gälla än idag.


Detalj av "gluggar i muren"

”VITA FLÄCKEN” 
i Facit 240 PIII. Även denna avvikelse för en anonym tillvaro i katalogerna. Den finns noterad sedan många år men då både bild och beskrivning saknas är det inte lätt för ”jägaren” att veta var man ska söka. Vad som orsakat vita fläcken är inte helt givet. Någon plåtskada likt den brutna rockkanten på 15 öre postverket verkar mindre troligt. Där uppstod skadan redan under präglingen då en av de fina uppstående linjerna på kontramatrisen började lossna. ”Vita fläcken” är nog mer ett resultat av nötning kombinerat med en från början grund prägling. 
Vid djuptryck kan finare linjer försvinna mer eller mindre snabbt. På de 10-tal märken jag studerat framträder fläcken i något varierande tydlighet och storlek, vilket kan tala för olika stadier av nötning. 


"Vita fläcken"


Detalj av "vita fläcken"

Med detta slutar vi kontrollen av 5 öre Riksdagen och det Bondeska palatset för  denna gång. Bästa läsare, ni som kanske har bilder, funderingar eller andra synpunkter om detta märke, hör gärna av er till redaktionen. Forskningen av våra avarter på bandmärken har varit ganska liten under senare tid. Här finns mycket kvar att upptäcka och då det ofta handlar om ganska billiga märken brukar det inte vara svårt med tillgång på material. Det gäller bara att vara lite envis och uppmärksam. Lycka till med jakten!

***
Referenser:  
Riksdagsmärken – Paul Mealy SFT nr 3 1936 sid 70.
Typfel – Fred. Bille SFT nr 5 1936 sid 98.
Gamla rådhuset med flaggstång. Rob.Danielson SFT nr 7 1936 sid 152.
SFF-katalogen 1974-75-Bandmärken sid 65

Ursprungligen publicerad i Skillingtrycket Svensk Filateli #3 - 2011

Tillbaka